25 november 2011

Kalla fötter

Hmm, nu känner jag mig som en skurk ... denna lilla pyttegran hade det lite kallt om fötterna i skogen så den fick komma in i stugvärmen. Fast nu när jag tänker efter så hade den säkert stannat hellre i skogen, kallt eller ej. Om nu granar har någon vilja. Den har lite skogsällskap i alla fall i form av det lilla lummerhjärtat som jag gjorde för några dagar sedan.

Katarina med Blooming Friday är den som kom med detta kluriga tema.

11 kommentarer:

  1. Hej du, jag har också en dikesgran jag tagit in nu till lillajul. Men jag tror att den har det rätt bra här hos mig skulle ändå blivit kapad vid rötterna där den stod i dikeskanten. Ja nu är det pyntningsdax. Ha en fin helg/Gela

    SvaraRadera
  2. Ja men granen har ju sällskap av er nu och får vara inne i govärmen.
    Ha en underbar dag!!

    SvaraRadera
  3. Fniss, det där gör jag jämt. Har planterat flera i kruka, i jord. Om vintern fortsätter att vara mild kanske jag kan plantera ut dem igen:)
    Kram!

    SvaraRadera
  4. Det ser ju ut som den har rötterna kvar så det är väl inte värre än att den får flytta ut igen.
    Ha det bra :)

    SvaraRadera
  5. Visst måste det väl vara skönare inne i värmen ;-) Men med rötterna kvar kan du ju alltid sätta ut den igen. Ha en fin adventshelg
    Lisa/Lisas trädgård

    SvaraRadera
  6. Lite värme gjorde den nog gott...Fint blev det iallafall både med gran och hjärta!!
    Trevlig första advent!

    SvaraRadera
  7. Klarar den sig inne över vintern tror du? Tänker ofta på alla småkryp som finns i granarna vi tar in ;)

    SvaraRadera
  8. Ingen vill väl frysa om fötterna och med sällskap av lummer så har den det fint :)

    SvaraRadera
  9. Men den ser ut att ha det riktigt gott i stugvärmen!

    SvaraRadera
  10. Så söt din gran är! Den gör sig så fint i fönstret. Ha en fin 1:a advent.

    SvaraRadera
  11. I too feel that trees and plants feel their neighbors energy and have a kind of community in their natural habitat. Perhaps through the limbs and roots (feet) they tenderly touch and come to know one another. You now can stroke the soft leaves and feed it with your love. When it goes outside again it may share its story of living with a human. ;>) Lovely window setting. Happy Holidays. Kram Carol

    SvaraRadera