Imorse var det helt klart och nästan nollgradigt. Så jag väntade med morgonpromenaden tills solen hade kommit upp lite, på med vantar och mössa och min rödaste jacka (det är älgjaktstider) och ut med kameran i högsta hugg.
Det blev min vanliga morgonrunda runt sjöarna. Nu hade hundägarna gått färdigt för morgonen så det var lugnt och stilla, jag mötte bara en joggare. Marken på ena sidan av den större sjön känns ihålig, det ekar nästan när man går där. Det kanske är bara tallarnas rötter som håller ihop den?
Jag vet inte hur många gånger jag har gått här, det tröttnar jag aldrig på! Så det om något kan hänga med i I like hos Birgitta!
Underbart att ha en skog i närheten som jag kan förstå dig :) Tänk så många som trampat stigarna i skogen :)
SvaraRaderaVisst är det härligt med ett lugnt fint promenadstråk.
SvaraRaderaSåg att du frågade om byggnaderna på min blogg. Har lagt in en liten förklaring.
SvaraRaderaMåste vara underbart att vandra här... Vackert.
SvaraRaderaSkönt att ta en morgonpromenad i den fina skogen!
SvaraRaderaJa nu är det bästa att vara klädd i starka färger. Inte utan att man är lite rädd vid skogspromenader nu. Fint ställe du har att vandra på.
SvaraRaderaAtt vandra där på skogsstigen är säkert lisa för själen. :-)
SvaraRaderaVerkar vara en trevlig morgonrunda där vid sjöarna.
Blev ett vackert höstfoto. :-)
Förstår att du gillar detta. Det ser inbjudande ut!
SvaraRaderaRogivande att ta morgonpromenad där!! Förstår att du gillar det!
SvaraRadera