21 maj 2013

Växter

Det växer så det knakar, både i trädgården och i naturen. Jag blir lika förundrad varje vår över naturens förmåga att komma igen.

En liten tall som vill bli större. Med enorm växtkraft kommer de nya skotten och innan sommaren är slut har den blivit mycket längre.

Nytt ersätter gammalt. Resterna av det gamla trädet håller på att försvinna men alldeles intill växer ett nytt träd, en rönn. Kanske får den lite extra kraft av rötterna på det gamla.

Tisdagstema

14 kommentarer:

  1. Livskraft utan dess like :)

    SvaraRadera
  2. Här är det verkligen fråga om växtkraft! Bra bildval och snyggt fotograferat!

    SvaraRadera
  3. Visst blir man förundrad över hur naturen bara kan slå ut i full prakt efter en lång och kall vinter. Men det är en medicin för vintertröttheten att se naturens mäktiga förvandling.

    SvaraRadera
  4. Ja der er mange kræfter i naturen ;-)

    SvaraRadera
  5. Det är trevligt att se hur det växer och hur grönt och fint det är nu. Regnet har väl gjort sitt till. Finfint tolkat.

    SvaraRadera
  6. Javisst är det en underbar tid nu både i naturen och i våra trädgårdar!

    SvaraRadera
  7. Naturen är verkligen speciell. Gillar din andra bild extra mycket, den gamla stubben mot det nya, så fint tolkat!

    SvaraRadera
  8. En perfekt tolkning, gillar din tanke om naturens kretslopp! :)

    SvaraRadera
  9. Naturen är häftig! Vackra bilder på nya växter!

    SvaraRadera
  10. Snygga bilder! Efter att ha vilat i flera månader händer det massor på mycket kort tid i naturen! Det här är en härlig och spännande tid :) Ha det fint! :)

    SvaraRadera
  11. här är det nog så att gårdagens bilder är allt för gamla redan det går så fort ,kram Nette

    SvaraRadera
  12. Det är livskraft i dina bilder!

    SvaraRadera
  13. Naturen är fantastisk. Kommer alltid tillbaka efter vintern - växer så det knakar.

    SvaraRadera
  14. Ja visst är det då, att man inte slutar att förundras även om man varit med om det så många gånger, när våren kommer. Det är underbart!
    Det är som den första snön, en speciell känsla. Men den kan vi vara utan ett tag, eller hur!
    Kram Maria

    SvaraRadera