En minnesvärd åktur från förra sommarens semester - terrängbuss från uzbekitanska gränsen till bergen i Tadzjikistan. Bussen saknade alla bekvämligheter, det gick inte att öppna fönster och vägen var väldigt gropig. Värst var värmen, ute var det en bra bit över 30 grader och solen stekte på denna plåtburk.
Under de sex timmar som resan tog svettades vi som i bastun, och fingrarna blev skrynkliga som russin. Men vi hade rätt roligt ändå ... Det gick åt vatten och vi fick också fylla på med vätskeersättning, man svettas ju också ut salter och mineraler. Jag och min man i andra bänken.
Här har vi kommit fram till första campen och lastar ner våra grejer från taket och får lita på våra ben i fortsättningen. En olycka hade hänt: en whiskyplunta hade läckt, korken klarade inte trycket när vi kom högre upp. Det var många som sniffade på den ryggan ... :)
Vi var glada och förväntansfulla och visste inte än hur tuff vandringen skulle bli ...
Fler åkturer hos Birgitta på
Onsdagstema.