Veckans fönster - överraskat

Vårt hotell i Viñalesdalen på Kuba var en rosa bakelse med vidunderlig utsikt. Vi hade åkt modern turistbuss från Havanna med stopp på flera ställen - cigarrodling och -fabrik, grotta, muralmålningar m m - och skulle bli avsläppta här vid hotellet efter lunch. Det var bara vi som klev av och skulle bo här, resten fortsatte till en utsiktsplats i närheten. Vi checkade in och tänkte leta reda på utsiktsplatsen senare men blev lite överraskade när vi såg sedan att bussen hade stannat bara en liten bit från hotellet - utsiktsplatsen var från en av terrasserna vid vårt hotell! Och lika fin utsikt hade vi från balkongen i rummet.

En annan överraskning på hotellet var alla katter, höns och tuppar som sprang bland solstolarna vid poolen ...

Jag lägger in en bonusbild på själva utsikten. Där ser man de egendomliga karstbergen, mogotes, som även kallades för sovande elefanter. Jag gör bilden klickbar så man kan se bättre.

Den järnhaltiga röda jorden passar perfekt för tobaksodling och det är här i Viñalesdalen som man gör de finaste cigarrerna, Cohiba. Våra ickerökande medresenärer blev plötsligt väldigt intresserade av rökverk. Man kunde köpa dessa dyrgripar billigt hos odlaren som sålde den största delen av skörden till statliga cigarrfabriker men fick behålla en del själv. Det blev perfekta presenter om man inte vill röka själv.

Veckans fönster

Veckans fönster - övergivet

Nu börjar jag lite trevande blogga igen, och första inlägget får bli Veckans fönster. Bloggpausen blev lite längre än jag trodde.

I slutet på december var vi på Kuba ett par veckor - kul att uppleva detta land innan det blir som alla andra. I bilden den övergivna kyrkan Iglesia de Santa Ana i Trinidad, en vacker kolonialstad.

Vi kom till Kuba samma dag som presidenterna Castro och Obama tillkännagav att relationerna skulle normaliseras. Både positivt och negativt, tyckte de kubaner som vi pratade med om detta. Vardagslivet blir säkert smidigare för nu var det brist på bl a hygienartiklar, mediciner och tekniska prylar. Men samtidigt var de lite rädda för att översvämmas av amerikanska snabbmatskedjor och reklam, och att amerikanerna tar över hela ekonomin.

Jag lär återkomma med fler inlägg från Kuba. Det blev mååånga bilder, och så mycket intryck att vi återvände dit i våra drömmar ett par veckor efter hemkomsten ...

Veckans fönster

Veckans fönster - runt

Vi har precis varit i Wien på en förlängd weekend, och sett en massa maffiga hus. Detta runda tak med de runda fönstren finns i ingångsvalvet till innegården på Hofburg. Vi var inte inne i själva palatset utan nöjde oss med att titta på det som man såg utifrån. Kanske nästa gång ...

Det fina nätmönster som kan anas är ett nät som var spänt under kupolen, jag vet inte varför.

Veckans fönster 

Veckans fönster - trafikerat

I Istanbul kan man åka denna charmiga spårvagn som är det enda fordon som trafikerar gågatan Istiklal (nu i bilden ser jag visserligen en bil också men det är väl tillåtet med leveranser). Det var rätt bergigt på denna sida av Istanbul och först tog vi en av världens äldsta bergbanor - Tünel - från Galata-bron till berget Istaklal, 575 meter upp, och sedan denna 2,5 km långa gågata. Spårvagnen provade vi inte utan litade oss på apostlahästarna så vi fick se lite mer. Så dessa fönster har jag bara sett från utsidan.

Veckans fönster

Veckans fönster - gigantiskt

Det finns större byggnader än Sagrada Família i Barcelona, men jag ser den mer som ett gigantiskt konstverk. Även som byggnadsverk är den stor eller åtminstone tidskrävande: den började byggas 1882 och beräknas bli färdig 2026 då det blir 100 år sedan dess skapare Antoni Gaudi dog.

Den är väldigt vacker och absolut värd ett besök om man är i Barcelona. Inträdesavgifterna är de enda medel som bekostar det fortsatta byggandet.

Veckans fönster 

Veckans fönster - köttigt

Ibland undrar jag själv varför jag tagit ett visst foto - som detta från Köpenhamn som helt klart har ett motiv som jag inte förstår lockelsen med. Misstänker att det var med tanke på Veckans fönster ... Vad har du gjort med oss, Sassa? :-)

Även de sommarbara benen som reflekteras i fönstret kan anses köttiga ...

Veckans fönster 

Veckans fönster - dimmigt

På vår resa till Peking åkte vi en dag till muren. Lite otur då att det var väldigt dimmigt den dagen. För att få med något fönster valde jag en bild tagen nere före klättringen, men dimman lättade inte högre upp heller. Man såg inte så långt men samtidigt blev allt lite trolskt. Och bergen bara fortsatte och fortsatte, tills de försvann i det gråa töcknet ...

Veckans fönster 

Veckans fönster - benigt

Lite trångt har hen, benranglet i buren ovanför ett fönster (vilken tur att lite av det syns ...) där hen spanar in förbipasserande. Buren hängde i Ljubljana, Slovenien i en liten gränd.

Veckans fönster

Veckans fönster - valfritt

Veckans fönster är valfritt, och jag lägger upp en bild från Alsace, mitt favoritställe och så långt borta från de gråa färgerna här hemma just nu som man kan komma ifrån. Husen och blommorna tävlar i färgrikedom. Ingen minimalism här ...

Veckans fönster

Veckans fönster - textat

Enkel handel i Trapani på Sicilien. En släpkärra med  ett  lass nyskördade apelsiner och egenhändigt textade skyltar - mer behövs inte ... Fönstret hör till den lilla bilen som drog det hela.

Veckans fönster 

Veckans fönster - fotograferat

Nu är Veckans fönster igång igen. Ja, egentligen redan sedan förra veckan men jag har varit lite seg på bloggen på senare tid. Men det ska bli ändring på det!

På vår resa till Peking fick vi besöka bland annat en cloisonneverkstad. Där fick vi se hela tillverkningen i olika steg, flickorna (alla som arbetade där var kvinnor, i alla fall vad vi såg) satt bakom stora glasfönster.

Man fick fotografera dem genom fönstren men inte använda blixt. De arbetade på och tog ingen notis om oss när de pillade med sina urnor.

Cloisonne är en mycket krävande teknik. Man löder fast tunna metalltrådar på kopparurnorna, fyller i mellanrummen med olikfärgade glaspulver och bränner i ugn. Sedan slipas emaljen, nytt pulver läggs på, och urnan bränns igen, slipas igen, fylls på igen osv. På riktigt fina cloisonneföremål har man gjort detta i 300 gånger ... Sedan slipas och poleras de till en skinande yta.

En bonusbild visar en senare fas i processen. Här har några lager färg lagts på kopparn.

Man kan förstå att dessa inte var några billiga souvenirer, och trots att det fanns en affär i anslutning till verkstaden nöjde jag mig med ett halsband med pyttesmå emaljerade "stenar". Och även om vaserna var väldigt fina var de ju ändå inte riktigt i min smak. Eller var de sura som räven sa ... ;)

Veckans fönster 

Veckans fönster - valfritt

Veckans valfria fönster kommer från Sicilien, förstås. Man skulle ju kunna tro att allt var nerslitet och ruffigt där - så var det ju inte men jag dras gärna till de motiven så det finns gott om ruffiga fönster i mina bildarkiv.

Man blir lite nyfiken på vad det är, eller har varit, för verksamhet här. Dörren verkar igenbommad och fönstret är försett med galler. Gatunumret fanns kvar i alla fall. Orten heter Cefalù, en livlig och populär semesterort på norra Sicilien där vi stannade två nätter.

Fler valfria fönster hos Susanne!

Veckans fönster - lekfullt

Veckans lekfulla fönster kommer från Lübeck. Bakom dessa lite slitna fönster döljer sig ett dockteatermuseum. Jag har bara kikat i fönstren, någon gång får jag nog gå in och hälsa på alla de mer eller mindre kända sagofigurerna.

Veckans fönster

Veckans fönster - klädsamt

Jag hade nästan gett upp veckans tema på Veckans fönster.

Fast sedan kom jag att tänka på alla fönster på Sicilien - de är verkligen klädsamma ... det hänger tvätt som i värsta Lady och Lufsen-film. Klart klädsamt tycker jag!

Veckans fönster

Veckans fönster - rörligt

Fönstren på kabinbanan i Budapest var i högsta grad rörliga. Vi åkte inte med den (vår vana trogna tog vi apostlahästarna) men det var rätt fascinerande att se dem.

De drar varandra på något sätt, med tyngd, men just nu kan jag inte hitta hur det hela fungerar ... Birgitta kanske vet? Kanske helt enkelt att den ena vikten drar upp den andra ...

Veckans fönster

Veckans fönster - kungligt

Kongelig Postgaard står det över Danmarks äldsta fungerande postkontor. Byggnaden finns i Köpenhamn och detta är nog det mest kungliga fönster som jag kan åstadkomma. Kungligheter står inte så högt i kurs hos mig.

Veckans fönster

Veckans fönster - valfritt

Denna vecka fick vi välja alldeles själva vad för slags fönster vi ville visa. Och då valde jag detta - vår favoritleverantör av de goda Alsacevinerna i Ribeauville. Vi har varit hos dem ett antal gånger och varje gång får vi också en korkskruv som bonus. Vinerna är underbart goda, smakar sommar och semester. Så vad kunde väl passa bättre nu när de första frostnätterna har varit hos oss och det blir mer och mer höst? Skönt att tänka tillbaka till sköna somrar.

Veckans fönster 

Veckans fönster - flärdfullt

Detta glittriga förgyllda burspråket finns på Rådhuset i Lübeck. Stor kontrast mot den bastanta tegelbyggnaden. När jag ser det kan jag inte låta bli att undra vad som finns bakom, det ser så avvikande ut. Men det kanske är bara för att lägga till lite flärd till den mörka byggnaden.

Veckans fönster

Veckans fönster - skräckfyllt

Alla minns väl boken och filmen Ringaren i Notre Dame? Victor Hugo fick verkligen till en riktig rysare om den vanskapte Quasimodo som räddar den vackra Esmeralda som anklagas för häxeri. Förskräckligt och även romantiskt, även om det inte var någon Skönheten och Odjuret - Quasimodo blev kär i Esmeralda men hon älskade en annan ... Jag såg filmen för länge sedan och kommer fortfarande ihåg hur de sprang och gömde sig i denna mäktiga kyrka. Så för mig är det den berättelsen som kommer först upp i huvudet när jag ser Notre Dame, och jag kan tänka mig ett par som spanar från fönstren, rädda och beredda att fly ...

Veckans fönster

Veckans fönster - mystiskt

På Margaretaön i Budapest finns ruinerna av ett gammalt kloster med ett senarebyggt litet lusthus (med fönster!). Det mystiska med denna plats är att här bodde en prinsessa på 1200-talet, från nioårsåldern tills hon dog. Det var hennes far, kung Béla som lovade henne till gud om Ungern besegrade mongolerna. Det gjorde de och unga prinsessan Margareta fick leva sitt liv här i klostret. Det är ett mysterium för mig att detta offer skulle hjälpt Ungern i kriget, och ännu mer mystiskt är att hennes far kunde göra henne detta. Men hennes minne lever kvar trots allt, ön är kallad efter henne.

Veckans fönster