Kontrollerad

Vandringslederna i bergen i italienska Cinque Terre är vackra, det är aldrig långt till nästa vy mot havet, olivlundarna eller vinfälten. Det är väldigt populärt att vandra där, och mycket enkelt. Lokaltågen mellan de fem små byarna går ofta - det är bara att gå ner till stationen när man inte orkar eller vill vandra mer. Vandringen är kontrollerad och man köper ett kombinerat vandrings- och tågkort på turistbyrån, sedan är det bara att ge sig på de branta stigarna. Vi bodde i Riomaggiore och tog tåget därifrån till någon av de andra byarna och gick sedan till nästa, eller nästnästa. Vid varje "infart" till vandringslederna var det en vaktkur där man fick visa sitt vandringskort.

På den här bilden är det också kontrollerat att man inte tar av mot havet. Det var inte så lockande ändå, Medelhavet låg långt nedanför den branta sluttningen. Månaden efter att vi var där stängdes många av lederna av då ett häftigt regnväder spolade ner delar av dem.

Onsdagstema

Veckans fönster - cirkulärt

På vår vandring i Cinque Terre i Italien var det vackert, soligt och VARMT! En dag skulle vi vandra upp via den lilla bergsbyn Volastra och hade läst om den genuina restaurang som fanns där - perfekt för lunch! Och för öl, vi började bli trötta på vatten ... Dreglet rann ikapp med svetten. Men när vi väl kom dit så fanns det ingen restaurang, ingen servering alls, inte ens en liten affär. Men byn ståtade i alla fall med en kyrka med ett runt fönster och en stram staty utan mycket hull - inte undra på det i denna by utan serveringar. Och vi fortsatte vandringen med kurrande magar och torra strupar.

Veckans fönster 

Veckans fönster - avklätt

September i Vernazza i Italien. Huvudgatan vimlar av avklädda människor, linne och kortbyxor var klädseln som gällde. De flesta här är nog turister som har kommit för att vandra i vackra Cinque Terre. Det var lunchtid och serveringarna var fulla men det gick bra att köpa sig en take away-pizza och sätta sig på trottoarkanten.

Veckans fönster

Veckans fönster - taggigt

Hösten 2011 hade vi en solig, varm vandringssemester i Cinque Terre i Italien. Vi bodde här i Riomaggiore, så vackert, färggrant och - så brant! Efter dagens vandring kändes det i benen att gå från tåget till vår lägenhet uppe på sluttningarna. Men som belöning hade vi en bedårande utsikt över Medelhavet ...

På klipporna växte det kaktusar, stickiga och taggiga. Och fönstren gapade som mörka hål i de färggranna husen, täckta av luckor mot solen.

Veckans fönster

Greppat

En detalj av en jättestor muralmålning på klippväggen vid Riomaggiores järnvägsstation. Målningen är gjord av Silvio Benedetto, en argentinsk konstnär, och hyllar det vanliga, arbetande folket i Cinque Terre. Och vi som var där precis när vinskörden började såg människor som hade greppat korgarna på precis samma sätt och bar dem från fälten på sina axlar.

Onsdagstema

Underlagd

Stackars jätten på klipporna vid stranden i Monterosso al Mare i Italien. Han har blivit lagd under en stenplatta som han får hålla uppe, och utan armar på köpet!

Stor var han, jag skulle tippa uppåt tio meter hög. Så han orkar nog ...

Onsdagstema

Bakåt

När man vandrar uppåt i bergen får man inte glömma att stanna, vända sig och titta bakåt. Vyerna ser helt annorlunda ut betraktade från det hållet.

Denna underbara vy hade vi bakom ryggen när vi kom upp på bergen ovanför Vernazza i Cinque Terre, Italien. Fast helt oväntad var den ju inte eftersom vi hade stannat flera gånger, tittat och fotograferat.

Fler bakåtblickar på Tema fredag

Veckans fönster - fruktigt

Veckans fönster är tillbaka, kul! Susanne har varit i Italien (lyllo du!) så vi har fått bita på naglarna så länge. De är rätt korta nu ...

Denna gång ska det vara ett fruktigt fönster och då passar jag på att visa ett fönster med frukter som jag inte vet vad det är. Dessa fotograferade i Cinque Terre, Italien det också, i september men jag kan inte ens gissa vad det kan vara. Först tänkte jag på physalis men den växer väl inte hängande och klättrande? Och de verkar inte ha skalet runt frukten heller. Men storleken var ungefär som physalis. 

Jag lägger in en detalj från bilden i lite större storlek så man kan se dem lite bättre och även se hur bladen ser ut. Skulle vara kul att veta vad det är!

Mer fruktigt hos Susanne på Veckans fönster!

PS. Susanne har tagit reda på vad frukten heter: på italienska nespole, på svenska mispel. Jag kollade på Wikipedia och egentligen skulle frukten vara lite större men plantan ser ju lite lidande ut så det kanske beror på det. Tack, Susanne!

Veckans hus - grindar

Temat för veckans hus är grindar inkl grindstolpar. Har kollat i arkivet och hittat några på olika håll. Och idag gick jag i Jönköping i snålblåst, hagelskurar och strålande sol om vartannat och hittade några där också. Jönköpingsgrindarna kommer först.

Grind vid gamla rådhuset.

I centrala Jönköping finns ett mysigt bostadsområde, Gamla Kålgården, med äldre trä- och putsade hus. Där finns många innegårdar och massor med staket och grindar, alla rätt enkla men det blir ändå trivsamt.

Grinden till slottet i Dublin. Maffigt värre.

En grind i Loire. Här var vi mest fascinerade av husen som var byggda inne i bergsväggen, bara framsidan syntes utåt.

Normandie. Lite väl enkel grind till det bastanta huset, tycker jag ...

Huvudingången med grind till högskolan Galatasary Lisesi i Istanbul. En populär mötesplats eftersom grinden syns så väl - den är enorm!

En grind (eller icke-grind?) vid vandringslederna i Cinque terre i Italien.

En smäcker liten grind jämte en bastant port i Riga. Vet inte vad detta ställe var för något.

Fin grind i Tallinn. Jag tror att det bara är en privat gård innanför.

En grind i Paris med mycket blingbling. Denna bild har jag haft också tidigare här på bloggen.

Fler grindar hittar du hos Hedwig på Veckans hus.

Utsikt

I veckans Fototriss ska vi visa utsikter. Och vad passar väl bättre än att klättra upp på ett berg, därifrån har man ju en perfekt utsikt. Och det är något som jag gärna gör, på olika håll i världen.

Utsikt i Fanbergen i Tadzjikistan. Här träffade vi inga andra vandrare på hela veckan. Ibland kom vi till små nomadbosättningar men annars var det bara natur. Storslagen sådan.

I Cinque terre var man inte ensam, området är väldigt populärt. Men trots det var det inte så mycket folk på bergen ovanför de små städerna. Vi var där i september, mitt på sommaren är det trängre. Utsikterna var det inget fel på ... Lyxvandring på stigar genom olivlundar och vinfält, och på kvällen väntade god mat och ett glas vin, som belöning för dagens strapatser.

Utsikt från Inka-leden på Anderna i Peru. De för oss okända killarna hade satt upp sin tält på den bästa utsiktspunkten på campen. Under de fyra dagarna som vi vandrade Inka-leden till Machu Picchu var vi inte ensamma om vyerna, det är många som vandrar där även om det är bara 300 som som får starta varje dag. På morgonen var det många som startade ungefär samtidigt men under dagen glesnade skaran eftersom man går olika fort. Långa stunder var man alldeles själv där också. Innan vi gav oss på Inka-leden hade vi ridit på ännu högre höjder, och då var vi absolut ensamma bland de mäktiga bergen i några dagar. Det är bland det häftigaste jag har upplevt.

Fototriss

Veckans hus - trappräcke

Trappräcken - både inom- och utomhus. Borde ju vara hur lätt som helst. Tydligen har jag dock inte fotat så mycket trappor men några hittade jag, alla utomhus.

Min systers sommarstuga i Finland. Den branta trappan i naturträ leder ner till sjön. Och räckena är förstås också naturliga.

En trappa med enkelt räcke i Cinque terre. Jag föll för de vackra krukorna, ihop med stenarna. Trappräcket är ju inte så speciellt vackert.

Enklaste enkla räcke, också i Cinque terre. Gatorna i de små städerna bestod mest av trappor och då hade man god hjälp av smidesräcket på sidan.

I Cinque terre fanns det mycket trappor, även denna är därifrån. Repräcken vid bergsväggen vid havet.

Lite pampigare trappa på vårt hotell i Normandie. Hotellvärden var väldigt tjänstvillig men alltid på språng, han påminde mycket av Basil i Pang i Bygget. Underhuggarna visste sin plats, på frukosten hade var och en sin speciella uppgift. När vi checkade ut därifrån fick vi med oss en souvenir - två flaskor lokalt cider.

Fler räcken hos Hedwig på Veckans hus.

Gammal text på fasader

Hedwig på Veckans Hus har valt temat Gammal text på fasader för denna omgång. Jag tror att det är mer vanligt söderöver, där ser man ofta hus som har texten direkt på fasaden, och ofta också bilder. Jag plockade fram några exempel, tyvärr vet jag inte så mycket om husen.

Huvudingången till Stora basaren i Istanbul. Den är en av de största övertäckta marknaderna i världen, med 60 gator och 5000 affärer. Mellan 250000 och 400000 människor besöker den dagligen. Som marknadsplats har den funnits sedan 1461 men har byggts till med tiden till vad den är idag. En värld från Tusen och en natt öppnar sig där inne - smycken, guld, lampor, keramik, mattor, kläder, kryddor ...

Kyrkor har ofta texter på fasaden, här Peterskyrkan i Vatikanen.

En lite blygsammare kyrka, i Vyborg i Ryssland med sina typiska ortodoxa lökkupoler. Jag lägger till en detaljbild också där man ser texten bättre, för dem som behärskar det kyrilliska alfabetet ...

Hotell i Österrike, söder om Grossglockner. Ett mycket trevligt familjehotell med god mat (som tur var eftersom det var det enda stället som serverade mat i den lilla byn!) och gemytlig atmosfär.

Ett litet världshus i Granjska Gora i Slovenien. Vi bodde dock inte här utan i ett stort åbäke helt utan charm.

Järnvägsstationen i Riomaggiore, Italien. En rätt så hiskelig byggnad i grisskärt. Där fanns också stans turistbyrå där man kunde köpa korten som gällde både på tågen och på vandringslederna i Cinque Terres nationalpark. Tågen gick ofta och var moderna och snabba, de gick för det mesta inne i tunnlarna och bara stationerna var "utomhus". Hur smidigt som helst, däremot är det rätt besvärligt att ta sig hit med  bil. Små slingrande vägar och väldigt ont om parkeringsplatser.

På Veckans Hus finns fler texter på fasader!

Mat

Jag är inte mycket för att fotografera mat - kanske beroende på att jag inte är så jätteintresserad av den heller. Men här något gott och jätteenkelt: bruschetta. I Cinque Terre var de stora och räckte gott och väl som lunch. Helt perfekt med kall öl när man kom fram till någon av de små städerna efter förmiddagens vandring, svettig och trött.

TisdagsTema

Reflektioner

Sol, vatten och reflektioner. Glitter och värme ... så ser det inte ut i Taberg idag, vi har fått 5 cm snö under natten. Men det var för mörkt att fotografera även om jag kånkade med mig kameran på morgonpromenaden. Så för att få en bild med reflektioner grävde jag bland semesterbilderna. Dessa fiskebåtar guppar på de små vågorna i hamnen på Vernazza.

Helene håller i Måndagstemat och ville se reflektioner idag.

Månbelyst

Katarina på Blooming Friday hittar på allt svårare uppgifter åt oss. Nu skulle det vara månbelyst, och det har inte varit lätt att ta några sådana bilder i veckan ... så jag fick drömma mig tillbaka till Italien igen. Och även om månen kanske inte lyser så starkt över Medelhavet så ger den ändå en viss atmosfär denna tidiga morgon i Riomaggiore.

Blooming Friday

Skarv

Här i Norden har vi väldigt strikta bestämmelser hur man får dra och skarva elledningar. Men i många andra länder drar de dem hur som helst, och skarvar på nya ledningar vid behov, i en enda härva. Charmigt är det men hur säkert är det?

Här en liten Lady och Lufsen-gränd i Monterosso al Mare i italien.

Tisdagstema

Ljuspunkt

En ljuspunkt på vår semester i Italien i höst: La Grotta i Riomaggiore. Deras specialitet var fisk och skaldjur; fisksoppan bestod av stora bitar fisk, musslor, bläckfisk, havskräftor och andra skaldjur och åts nog bäst med fingrar ... Lite av "soppan" kunde sugas upp med bröd. Vi åt där två gånger och blev inte besvikna någon gång. Till drinken före maten dök det upp små friterade anjovisar som tilltugg ... mmm, jag kunde ätit hur många som helst av dem. Det var inte som jag brukar äta anjovis annars! Och en flaska lokalt, gott vin kostade 10 euro ... Det är inte utan att man längtar tillbaka dit, nu i höstrusket.

Tema fredag

Fotohälsning igen - från tomten

Tidigare har vi sett Tomten på Maya Rivieran i Mexiko och jag skickade ett kort därifrån. Och vi verkar välja samma resmål för i höst såg vi honom i Riomaggiore där han extraknäckte som fiskare. Han var lite smalare nu så det är nog dags att han åker hem till tomtemor och käkar skinka och pepparkakor. Men han hälsar så gott till alla - snart ses vi!

Fler fotohälsningar på Onsdagstema.

Siluett

Nog ser han lite sur ut, gubben vid Medelhavet i Manarola? Och så har han något på näsan också, en fluga?

Nyss inkommen från en grå, dimmig och småkylig promenad känns det gott att titta på den härliga solen.

På Tisdagstema finns fler siluetter.

Veckans hus - passage mellan hus

Först visar jag två passager i Italien, de är rätt lika men i två helt olika miljöer. Den första är på en sidogata i mäktiga Rom, den andra i lilla Corniglia på berget ovanför italienska Rivieran.

Nästa är från Paris, och här måste jag erkänna att det inte är passagen som jag egentligen har fotat. Men den är med i bilden så ...

Jag slutar i Jönköping. Inte heller här är passagen huvudmotivet ... :) Huset är den nya domstolsbyggnaden i Jönköping, med inflyttning 1 oktober 2011. Bilden är från i våras då den inte var färdig ännu. Passagen till gamla häktet - röda tegelbyggnaden - skymtar i undre högra hörnet. Det är Norrporten som har stått för uppförandet och lite roligt var det att se deras stora skylt "Lokaler att längta till" framför häktet ... Men domstoslbyggnaden är väldigt vacker när den blänker vid Munksjöns strand, på västra kajen.

Fler passager finns att beskåda hos Hedwig på Veckans hus.